Eftersom jag är min egen chef ordinerade jag mig på torsdag en ledig eftermiddag, med rekommendation om en take away thailunch och bokläsning på mattpiskarbalkong. Följde givetvis samvetsgrant ordinationen, innan det blev kväll och jag gick på teater.
Fredagen ägnades mest åt porträttfotografering och redigering. På eftermiddagen kom Mango kom hem och visade min bror Eriks senaste verk. Färglagt av Magnus. Läcker affisch för keikka på Prkl den 1 juni för de som vill få sig lite grindcore till livs.

Det varma vädret uppmanade oss till en sväng på stan.
Vi tog oss an ett första terrasshäng tillsammans med Anders, givetvis på mbar.
Absolut hela lördagen spenderade jag i Esbo på Marthaförbundets vårmöte. En intressant kontrast uppstod när jag tiotiden väntade på tåget hem på Esbo tågstation. Festfolket på väg in till stan på Esbo tågstation stod sannerligen i bjärt kontrast till damerna och allsången på middagen jag var på en stund innan. Jag vet inte hur det är med er, men visst är det ändå kontrasterna i livet som gör det så jävla spännande och roligt? Kontraster i kläderna man bär, vännerna man umgås med, ställena man besöker, intressena man har, maten man äter osv.
Mötte upp Mango på tågstationen och gick hem. Fick kommentaren "snygg kolt" om min klänning under middagen tidigare på kvällen. Har aldrig hört det ordet användas utanför dopsammanhang.

Söndag och klassiskt uppdukat söndagsfrukost.
Sedermera var vi, eller snarare Magnus, tvungna att skapa recept trots total utmattning. Jag såg på medan Magnus fixade till mingelmat. Dock tvingade han mig att göra en pajdeg, och sällan har något känts så hopplöst som när jag var tvungen att knåda ihop det rumsvarma smöret med mjölet. Att baka är sannerligen inte min grej.

Sedermera fotograferade vi givetvis maten, receptena delar jag så klart med mig av inom kort.
Eftersom solen lyste så oerhört uppmanande tog vi mingelmaten med oss efter fotograferingen och gick till Tjärholmen där även stora delar av resten av Kronohagens invånare befann sig.
Jag satt och tänkte på hur maj är en månad av extra mycket FOMO (Fear of Missing Out). Solen lyser men man har ofta jättemycket jobb och deadlines så man hinner inte sitta i alla de där parkerna man känner att man borde sitta i. Det ordnas extra mycket evenemang varje helg och i veckorna också, så allt krockar, och det krockar också med att man borde sitta i en park och absolut inte vara inomhus. Dessutom vill man helst vara i Ekenäs, så man missar det mesta som händer i Helsingfors och lider lite av det, fastän man vill vara i Ekenäs. Osv osv. FOMO:n når verkligen oanade höjder i maj. Skulle vi ens ha en balkong.
Och så satt vi där, på en mattvättarbrygga och mådde ganska så bra kan jag meddela.

































































